onsdag 16 januari 2008

Karlek

Horan har en van pa besok. Jag tanker inte beskriva vannen for risken finns att jag skriver otroligt elaka saker som jag kommer angra sedan, sa vi nojer oss med att hon har en van pa besok. Jag har vaxlat kanske tva hej med den har vannen och Malva kanske fyra.

Jag tror att vannen ar lite foralskad i Malva.

Ni vet hur man ibland kan se pa folk att de ar foralskade? Det liksom lyser i ogonen pa dem nar de ser pa personen som ar malet for deras kanslor. De ser ut som att deras hjarna slutar fungera och allt de vill gora ar att sitta och titta pa personen for evigt och evigt. Sa ser vannen pa Malva. Jag skojar inte. Haromdagen motte vi henne nar vi var pa vag till skolan och hon nastan spratt till av lycka nar hon sag Malva, liksom hoppade lite och skrek ett overlyckligt "HIIII!". Malva log osakert tillbaka och mumlade ett mycket mindre overtygande "ehm.. hello" tillbaka. Idag, nar Malva kom tillbaka fran toaletten undvek hon att titta pa vannen som aven hon precis hade kommit tillbaka fran toaletten. Eftersom bade jag och Malva helst undviker all kontakt med resten av manskligheten vande Malva snabbt bort huvudet och gjorde sig beredd pa att smita in i vart rum. Tji fick hon, for vannen hade redan sett henne och skrek ett av sina euforiska "HIIII!" varpa Malva var tvungen att vanda pa huvudet for att besvara halsningen.

Annat ar det nar vannen halsar pa mig. Idag vande jag mig om for att saga hej och hon bara stirrade pa mig. Kallt, beraknande nastan. Som att hon hatade mig och inte hade nagra planer alls pa att ens bevardiga mig med ett ynkligt och oengagerat "hi.". Jag vet inte vad jag har gjort henne. Kanske ar hon svartsjuk pa att jag far sova med Malva varje natt och se pa henne varje minut av det vakna dygnet?

Hur som helst, alla dessa halsningar ledde till en lang diskussion om varfor den har vannen hatar mig och alskar Malva.

Och sa sager de att tjejer overanalyserar.

Inga kommentarer: